Haeggmeister

Fy sjutton! Det vänstra aset har svullnat! Getingar är skit!  Men förhoppningsvis är det över snart. Jag ser ut ungefär som Quasimodo från Ringaren i Notre Dame, Fast inte riktigt såå svullet, men inte heller så långt ifrån.

Kanske springer till vårdcentralen och kollar upp det. Annars vet jag att precis samma sak hände min kusin, och det var över på bara några dagar. Tror jag väntar med vårdcentralen faktiskt! så länge man har kvar samma färg som vanligt så är det nog lugnt.

Ska till mormor snart.. kul... sitta på bussen med ett knepigt öga känns såpär. Plus att mormor kommer vara hur nojjig som helst, och hota med att inte ge mig några jordgubbar om jag inte går till vårdcentralen. Inga jordgubbar för mig idag med andra ord :P

I övrigt då? LAN:ade lite för några dagar sen. Japp, Tove! Du hörde helt rätt! Jag LAN:ade ;) Jag, W och P satt en hel natt och blev träffsäkra på Counter Strike som ingen av oss egentligen spelar:P

Jag var tydligen ganska trött efteråt också! speciellt på kvällen! Enligt mor min då, för jag har själv inget minne av det hela! Tydligen så hade jag gått och satt mig i soffan vid nio tiden, och slocknat bara sådär. vid tolv tyckte morsan att jag kunde sova i min egen säng, så hon väckte mig. Jag hade tydligen satt mig upp och somnat istället, när hjon väckt mig igen hade jag lagt mig ner igen och somnat:P Efter att ha blivit väckt en fjärde gång så gik jag in i köket, satte mig på bänken och somnade där istället. Nästa gång hon väckte mig blev jag tydligen arg på henne, och sen gick jag och sov i min egen säng! Synd att man inte kommer ihåg såna där saker, eller åtminstone får dem ispelade!

Tillägg: fast nu ser det bättre ut, men i morse snackade vi köttbulle!

Jaha, idag var man där igen.

Dagen började lite fint med en kvart elektronik, och sen bar det av til tandläkaren i Åby för min del. Det är lika läskigt varje gång! Hur sjutton gör de egentligen? De glömmer då aldrig! T.o.m. de andra tandläkarna som går förbi i korridårerna som råkar få syn på mig kommer in och frågar hur det är med tanden!

Det är sjuktligt att de kan komma ihåg såna här händelser och personer efter tre år!

För tre år sen gjorde jag ett mindre lyckat dyk på Åbys simhall när vi skulle simma snabbt i skolan. Vi startade på sidan där djupet är 1.2m. Botten är kakel. sånt där hårt, ni vet? Jag skulle precis som alla andra dyka ner, då Peter lyckades komma ivägen, så att jag var tvungen att väjja neråt. Det gjorde ont i munnen och näsan kan jag säga. Eftersom den ena framtanden som vanligtvis brukar ligga 1 mm framför den andre, nu låg 1 mm bakom den andre. Se mig inte som gnällig nu bara! Jag är grymt glad att det bara var munnen och näsan, och inte själva nacken, vilket det mycket väl hade kunnat vara. Jag insåg hur som helst att ett besök hos tant tandläkare kanske inte är helt fel.

Dagen efter gick jag dit. De frågade vad som hänt, och dum som jag var, så var jag ju ärlig också! Fatalt misstag! Fatalt!! Tanden fick diagnosen "Död inom några år", och jag uppmanades att skaffa en tandförsäkring. Då kan jag åtminstone få en ny protes sen.

Nu till själva huvudpoängen! Det här hände i mitten av nian, och de där tanterna på det där stället kommer fortfarande ihåg mig! Varför glömmer de aldrig? Det är lika pinsamt varje gång! De kunde ju åtminstone glöma bort mitt namn, så att man inte ska känna sig så speciellt korkad.

Aja, man kan ju inte göra annat än att avundas deras goda minne, och i många fall fina tänder.

Klart och slut! Auf wiedersehen!

testtesttest